Hej!

Du har redan varit där? Känslan infinner sig allt oftare. Någon kanske skulle säga att man blivit gammal och gaggig. Hur som helst, minnen från barndomen väller fram. Min första gitarr var en jesusknäppare, dvs en nylonsträngad gitarr. Jag ville förstås ha stålsträngar som alla mina idoler hade på sina elgitarrer. I början var det "Dra, dra min gamla oxe allt vad du förmår" som gällde, med alla fingrarna engagerade i något sorts invecklat spel som jag än idag inte begriper. Jag fick en stålsträngad gitarr till sist. Skrev sånger, ibland bara titlar. Kollegieblock fylldes, mest med nonsens. Gav inte upp.