Hej!

Schack är ett öppet spel. Där finns bara brädet, pjäserna och de två spelarna. Spelet har under de senaste åren dominerats av Magnus Carlsen, en 28-åring från Norge. Just nu möter han amerikanen Fabiano Caruana i den tolv matcher långa kampen om VM-titeln. Det har varit, minst sagt, spännande att följa giganternas dragspel. Efter elva stenhårda bataljer återstår nu bara ett sista parti på måndag. Den som vinner blir världsmästare i schack. Matchen kan endast ses på nätet. SVT sänder inte. Man satsar istället på "Vem bor här?" och "Gift vid första ögonkastet".

Hej!

Quiz på Vita. Den familjära restaurangen är fullsatt. Stämningen är på topp. Francesco seglar runt i sin festsmyckade lokal med ett brett leende. Här möts människor. Ensam är inte stark. Tillsammans mår vi bra. Myten om en ensam hjälte är inget annat än en myt. Frågesporten, som delvis blir tvåspråkig, går hem. Den är lärorik. Och lite utmanande. Fullärd blir man ju aldrig. Kanske är det just därför vi fortsätter.

Hej!

I fredags var jag på Sveriges Radio med en spektakulär utsikt över älven. Det var Stefan Livh som bjudit in mig till sitt radioprogram. Jag hade satt nya strängar på gitarren och var laddad till tänderna. Det blev som alltid, när det är direktsändning, en nervkittlande historia. Jag hade ingen som helst förhandsinformation mer än att jag skulle framföra två av mina sånger. Så blev det! Gitarren klingade fint och rösten höll. Jag fick dessutom tillfälle att göra reklam för ett förbund som jag har skapat; PUFF- Pensionärernas UngdomsFörbund Frölunda.

Hej!

Imorgon är det dags. Ensamma Hjärtan går in i Nite Studio med några nyskrivna sånger. Det ska bli skoj. Vi har inte mycket att bevisa längre. Målet är förstås att få till det på första tagningen. Att sätta den direkt som Zlatan skulle ha sagt. I studion får man förstås en andra chans. Och en tredje. När Beatles spelade in "Let it be" tröttade man ut varandra med ändlösa omtagningar. Vi tar ut svängarna. Provar och leker oss fram. Det verkar gå hem. Spelningen på Idelunds Salonger häromsistens bar syn för sägen. Full hand och ett halvt dussin extranummer. Bara förstatagningar. Vad annars? Ibland visste vi inte själva vad vi höll på med. Då var det som bäst.