Hej

Rockmusiken var min ungdoms friskaste källa. Förutom att den släckte min törst så gav den mig ett förhållningssätt till livet som jag fortsatt att tillämpa. Shit happens! Med Ensamma Hjärtan fick jag möjlighet att tillsammans med likasinnade pröva mina vingar. Det var några flyende år på 70-talet när det mesta tycktes gå från bra till bättre. Nästan ingenting från den tiden finns dokumenterat på film. En videokamera var fortfarande en våt dröm för de flesta. Inte så konstigt då att jag höjde på ögonbrynen häromdagen när Janne Johansson, Ensamma Hjärtans trummis, halade upp ett USB-minne med en trettio år gammal filmupptagning. Det är sjömannen och vännen Peos 40-årskalas. Ljudet är förvånansvärt bra, med tanke på omständigheterna, och bildsekvenserna är unika. Kanske delar jag med mig på Youtube.

Hej!

Jag är min fars son och går inte gärna till läkaren. Trots allt var jag där och kom ut med en diagnos. Sockersjuka sa man när jag var liten. Diabetes heter det numera. Äta rätt, motionera och ta några vita tabletter till frukost och middag. På något vis kan jag ha dragit en vinstlott ur läkarens tombola med diagnoser. Jag har blivit tvungen att leva hälsosamt. Läkaren, en man i yngre medelåldern med gles skäggväxt och begynnande kulmage, menade att vi alla borde leva som om vi hade diabetes. Min kusin Gertrud som levt länge med sjukdomen sa att.det inte var så farligt. Känner mig redan ”så mycket bättre”, för att parafrasera det populära (?) teveprogrammet.

Hej!

Min väns yngste son tar studenten. Nybakad står han tillsammans med de andra unga och oförskräckta i fören på båten Trubaduren, som lämpligt nog lägger till där Evert Taube finns i naturlig storlek blickande västerut. Statyn är gjord i brons och konstnären heter Eino Hanski. Varje år vid sångarens födelsedag är platsen föremål för hyllningar och blommor. Idag är kajen också fylld av väntande människor med blomsterkvastar. Jag dokumenterar med min kamera. Solen står som vanligt numera högt på den klarblå himlen. Jag får jobba med skarpt ljus och mörka skuggor. En prövning som kameran består på ett fantastiskt vis. Bilderna blir varma i färgerna och återger glädjen och festen. Esaias Tegnér kallade pingst hänryckningens dag. För ungdomarnas del kan nog uttrycket användas även om denna dag då den långa, obligatoriska skolgången äntligen är avklarad.

Hej!

Så var det dags igen. Fredagen den åttonde juni spelar vi på Bar & KoM i Majorna. Det blir som vanligt en mix av gammalt och nytt. Naturligtvis framför vi min nya sång ”Ännu en sommar med dig”. Vad kan passa bättre? En refräng full av längtan som alla kan sjunga med i. Min mamma brukade säga att ”klackarna ska va´ i taket”. Som barn var hon min ledstjärna. Med en sång och ett leende på läpparna. Hon hade förstås rätt. Även när hon hade fel. Bandet är laddat till tänderna med en svängig version av ”Ballad of John and Yoko”. Bland annat. Det blir en lång, härlig kväll i samvarons gyllene tecken. Möten, musik och sång. Berättelser från nu och då. Nytt skinn till den gamla ceremonin.